Shopping

Som ni ju redan vet finns en av världens största shoppingcenter här i Minneapolis, och det betyder ju lite trubbel för mitt bankkonto.
Och det faktum att här ännu är vinter, men att vi om mindre än två veckor kommer att befinna oss i Kalifornien där det är (förhoppningsvis) över 20 grader varmt, och att jag bara äger vinterkläder är inte heller något som hjälper mig spara pengar.
Detta betyder att denna vecka ska det sparas pengar, och nästa vecka skall vi och shoppa sommarkläder. Hur härligt är det egentligen inte? Sommarkläder.

Dagens träning (lördag)

Tid: 48.08min
Tempo: 7.07min/km
Distans: 6,75km
TE: 4,7
Average: 165bpm
Peak: 187bpm
Energiförbrukning: 704kcal
Tränade mage och ben i lite på 34minuter också.
Så började min lördag. Toppen.
Den slutade också toppen, jag var på väldigt bra humör.
Idag har jag legat på golvet och halvsovit i biblioteket.

Veckoslutets låtval

Ännu en helt toppen låt av Lonely Island!

Kaffe + 8 journal entries = min fredag

Då blir man lite crazy:

Blue October

Härligt fin låt det här. Både jag och Emma gillar det här bandet, och den fjärde maj uppträder de i Chicago, så jag försöker övertala henne att vi skall fara och se på dom då. Konsert biljetterna här är så sjukt mycket billigare än hemma i Finland, denna konsert skulle kosta oss 25euro.

Dagens träning

Hej på er!
Idag kväll gick jag till gymmet i mörkret och kylan. Hoppade upp på cykeln igen och såg på Everybody loves Raymond.
Tid: 40.01min
TE: 3,7
Average: 153bpm
Peak: 164bpm
Energiförbrukning: 509kcal
Gymmet var nästan tomt så jag tränade mina biceps, triceps och bröstmuskler efter det i lite på 27minuter. Please, give me slimmer arms till sommaren! (Jag pratar med mig själv, jag vill inte att någon av er skall komma och skära bort mitt fett. Ville bara förtydliga det för säkerhets skull.)

My Coaching Philosophy:

If I would be a coach, I would coach long distance runners. In my experience, most people I've met think that running is an individual sport, but in fact, running with others can have a positive impact on you. You want to proof to yourself and others what you are capable of and you don't give up that easily, which might make you run longer or faster than if you were running alone. The company of others also makes running more fun, someone to share the experience with. There might also be negative things, like that the ones you run with are not as fast as you (but they might have the energy to run longer than you), that's why I think, as a runner, you should vary your training with both individual and team training sessions.

There would be differences in my coaching techniques as I would want to coach my runners both individually and as a team. I think it's important to have the runners train together as they would get strength from each others and could motivate each other to run faster or longer, depending on what kind of work out session we would have. But it would also be important to train individually so that they could focus on their strengths as well as their "problem" areas. 

As a coach that would train individuals I would have running programs for them to follow and have them report back to me how they feel, how it went and their opinions about the work out. Like a little training diary. I think it would also be important to write down and follow up on the progress, statistics and numbers are a fun way to motivate you to do better.

I think that the interactions between my runners and I are a very important. I would not want to be an over mighty leader who just tells the runners what to do without listening to them and their own ideas. It's also important to me to encourage my runners think for them self, and explain the reason I want them to do what they do, e.g. run back intervals.  I want to keep my runners informed on running technics, what to eat and other ideas that could make a difference in their lives as runners.

It's important to see everybody on the team, not only those who are really good or those who struggle. The good thing in being a team is that you can learn from each other and get more support from a lot of different persons.

My goals as a long distance running coach would be to meet the expectations. As a runner you don't only compete with other runners, you also compete with yourself and want to improve your time. Though, for me winning is not everything, what I want is that my team will do the best they can and I want them to feel good about themselves and strong after they have finished a race and a training session.

I believe that motivation is a big part of coaching. I would try to find ways to motivate my runners, and not only by telling them to think of the end goal. Diversity is a big motivation, not doing the same work out day in and out, and not only for motivational purposes. You need to train your body in different ways to, to make it stronger.  But diversity is more than just different ways to work out, it can also be location for the work out for example. When it comes to rewarding, saying when someone has done a good job is important, but also to reward in others way. E.g. have someone from the outside come and talk about running related topics, or new running t-shirts. 

When it comes to training, I would expect everybody to participate, and if they don't they should have a good excuse for why they are not participating. I also think that if somebody got injured, they could still come to practice and learn things from their teammates and maybe see running from a different view. There is so much more to running (and other sports to) than just the exercise. When it comes to team discipline I would allow my runners to be late a few times and try to understand if they have a bad day, but if it would become a regular behavior for some of my runners i would definitively talk to them and make them understand why they are there and why training is important. 

To build a strong and successful team of long distance runners I would also have team-work exercises where you as a team should solve problems and in that way you learn to trust each other and get to know each otter better. To feel included in a team is important for your growth as a runner, and one lesser problem to think about.

I guess I would try to be very understanding and not that hard on my team as in giving punishment or jell at them in front of other people, but I would expect a lot from my team, and I would not take any bullshit from my team. If they want to be good runners they should respect me and I will respect them, otherwise they should not be on my team. I also think that it is important to stick with your principles, and treat everybody on the team with the same respect and that all have to follow the rules, there should not be any exceptions.

Still, I feel that it is also important to remember that everybody is different, and that you have to keep that in mind when you interact with your team. I want my team to feel that I support them a hundred per cent, be there with them in practice, be aware of what happens outside practice and stand there on the finish line and share their excitement and happiness.

I would not be a coach because I want to fill my ego and feel better about myself, I would want to be there for my team as someone they can turn to when they need help and give them constructive feedback, make them feel good about themselves and be the best they can be. Here's where character comes in, it would be one of my goals to build good characters, and I would not allow cheating or anything similar on my team.

I guess my philosophy probably would change if I would ever get to become a coach for long distance runners, now it feels more like a lot of ideas, but how they would work in the reality is a total different thing, and hard to predict. But, as the book says, your coaching philosophy should always be a work in progress. 

Bilder från "min" lägenhet

Vi har lagat namnskyltar för våra "nyckelhängare"

Vardagsrummet

Mitt och M's rum rakt fram, dörren till vänster går in till det andra rummet.

Visst ser denna kyckling (!) soppa väldigt god ut? Jag kan berätta åt er att den ser godare ut än vad den smakar.

Toppmoderna köket

Vardagsrummet

Dörren på insidan, en sådan där tavla som man kan skriva på vill jag ha hemma också (bara i en annan färg..)

Dörren på utsidan, vår CA har lagat en fin postlåda åt oss.

Badrummet

Badrummet

Min syster

kan vara ganska rolig ibland. Eller egentligen allt som oftast. Hon brukar alltid få mig att skratta när vi pratar på Skype, och när hon var mindre och vi badade bastu gjorde hon en sak som ännu får mig att dö av skratt bara jag tänker på det. Kommer du ihåg Lina vad det var?
Detta stal jag från hennes blogg:
*in nightclub*
Guy: How much does a polar bear weigh?
Girl: I don't know, how much?
Guy: Enough to break the ice. Hi I'm Steve.

Mera kan du läsa på hennes blogg: http://mifffo.blogspot.com/

Dagens träning

Jaa! Strålande sol och bara några minusgrader gjorde att det var helt härligt väder för en länk idag. Och vad som gjorde länken ännu bättre var att jag hade sällskap av Emma. Allt som allt sprang vi 37 minuter, men min mage krånglade så vi fick ta lite längre gångpartier än vad jag hade planerat. Men, skönt var det verkligen, frisk luft är så underskattat här:
Tid: 1.21.11
Tempo: 8.11min/km
Distans: 9,92km
TE: 3,2
Average: 143bpm
Peak: 179bpm
Energiförbrukning: 826kcal
Eftersom jag fegade ur styrketräningen igår så bestämde jag mig för att träna på kvällen också. När jag kom till gymmet satte jag mig på en cykel för att värma upp och pluggade in mina hörlurar i TV:n. Efter några minuter börjar programmet Shedding for the Wedding, pilot avsnitt dessutom. Programmet är lite i stil med Biggest Loser (jag tror dessutom det är samma producenter), vilket gjorde att jag gillade det och satt kvar på cykeln tills programmet var slut:
Tid: 1.00.27
TE: 3,1
Average: 142bpm
Peak: 161bpm
Energiförbrukning: 671kcal
Efter det tränade jag axlarna och ryggen i en halv timme. Det där med att träna ryggen känner jag mig osäker över, alltså att hur man borde utföra övningarna. Jag läser instruktionerna till övningarna och anser mig förstå dem, men när jag utför övningarna så känner jag antingen ingenting eller så känns känningarna mer som smärta. Några idéer på vad jag kan göra fel? Åh, jag kanske borde förklara bättre, men nu orkar jag inte. Skall gå i duschen istället. Vi hörs i morgon!

Dinner today

När jag ändå berättade om hur vi äter och så igår, så kan jag ju visa ett foto från dagens middag:

Eftersom man får ta så mycket mat man vill ha så brukar det oftast resultera i att man tar och smakar på allting som ser någorlunda gott ut, och då blir bordet fullt av tallrikar. Idag var det väldigt färggrannt och fint, så vi bestämde oss för att föreviga middagen med ett litet foto och publicera det genast på Facebook för att göra alla andra avundsjuka.

Dagens träning

Ja, vad ska jag säga om dagens träning? Kändes ganska segt att ta sig till gymmet på kvällen, men som tur kom det flera the Office efter varandra som underhöll mig medan jag trampade på på crosstrainern.
Tid: 40.05min
TE: 3,9
Average: 156bpm
Peak: 173bpm
Kaloriförbrukning: 494kcal
Har ni annars några tips på hur jag skall komma över min rädsla att styrketräna när det är en massa människor runt om kring mig? Idag hoppade jag nämligen över den planerade styrketräningen på grund av att jag tycket det var för mycket människor som just styrketränade och kunde titta på mig om jag gick dit och anslöt mig till dem.
Annars, en rolig grej hände mig som jag aldrig har varit med om förut. När jag gick ut ur gymmet och upp för trapporna som märkte jag att mina ben automatiskt tog högre steg än vad de skulle ha behövt, och jag kunde inte göra något åt det. Jag antar att de var någon sorts reflex som satt kvar efter crosstrainern. Kändes hur roligt som helst. Hahaha. (Om någon förstod vad jag just menade blir jag väldigt överraskad).

Livet som en college student

Tänkte skriva lite om hur livet ser ut här.
Jag går tre kurser, och i alla kurser har jag tre timmar föreläsning per vecka. Mina kurser är alla morgon- och eftermiddagskurser, men man kan även gå på evening classes, som Emma gör. Då har hon lektioner från 6pm till 9pm.
Jag hade en bild av att föreläsningarna här skulle gå ut på att en lärare står och föreläser för cirka hundra elever och man sitter och följer med och gör anteckningar och sådant. Men, det är inte riktigt så. För det första så är vi runt 20 personer i två av mina kurser, och bara 6 stycken i min human sexuality kurs. Det är också mycket mer diskussion på lektionerna än vad vi är vana med från Arcada, och man har som sagt läxor till varje lektion ungefär.
Det är både positivt och negativt tycker jag. Positivt för att man faktiskt lär sig något, och att man inte (som jag alltid gör) lämnar läsandet till sista stunden. Negativt för att man faktiskt måst läsa varje dag. Och uppgifterna jag har haft som homework har lite känts som "bara för att ni måste göra något". Ingen av uppgifterna jag gjort hittills har behövt haft någon vetenskaplig bakgrund, det är egentligen bara mina egna tankar. Men, det är ett effektivt sätt att lära sig på, om man verkligen läser.
Vi bor som sagt här på campus, det finns ett antal olika byggnader, och vi bor i Mortensen hall. Där finns lägenheter för fyra och två personer, och alla har kök, badrum, internet och annat smått och gott. Vi får wc-papper gratis på grund av att man måste använda ett visst, tunt material. Längst ner i källaren finns ett bykrum med tvättmaskiner och torktumlare som är gratis att använda, man behöver bara eget tvättmedel. Nere i lobbyn finns TV, pingisbord, soffor, vending machines och annat man kan underhålla sig med.
Varje våning har också en CA som skall hålla "ordning" på oss och ge oss information och hjälpa och så. Det är okej att dricka inne på rummen om man är över 21, men inte på några allmänna ställen, och man får inte heller störa sina grannar. Det finns vissa regler för när det ska vara tyst och när man får ha oljud. Dessutom får man inte röra sig i allmänna utrymmen med alkohol synligt, för då kan man bli kallad till ett möte och sedan få böter (som det redan har hänt åt tre av utisarna).
En vanlig vardag för oss här ser ut som så att vi går på lektion på morgonen, tränar i gymmet genast efter lektionen, duschar och äter lunch hemma, och efter det hänger vi i biblioteket tills det blir middag.
För att få bo här måst man även ha en meal plan. Vi har en meal plan som innebär att vi har betalat för fem måltider per vecka i cafeterian (de serverar frukost, lunch och middag, samt brunch på veckosluten) och utöver det hade vi ungefär 350 flex points (1 flex point = 1 dollar) som vi kan använda på alla ställen som servera ätbart och drickbart här på campuset. Det finns bland annat ett kafé där jag ofta använder upp mina poäng på kaffe och sushi. Här kan se hur en typisk meny ser ut i cafeterian, eller "the commons" som det egentligen heter. Det finns även en grill där man får köpa hamburgare och sådant trevligt och hälsosamt, och Nabo, ett kafé som har bland annat pasta maträtter, men även kaffe och smått tilltugg.
Det ordnas mycket aktiviteter på campus, som nu i lördag till exempel så kan man se på serier i en av utrymmena där man kan chilla, och då bjuds det på smått tilltugg till. Och när det var superbowl hade de ordnat olika ställen där man kunde titta på matchen (beroende på vilket lag man hejade på). Förra helgen ordnades det en Foosball tournament. Så, uttråkad borde man i alla fall inte bli.
Ja, och många av de som studerar jobbar här på campus. I biblioteket, i något av matställena, som CA eller som något helt annat. Vi skulle också ha fått börjat jobba om vi skulle ha vila (och om vi skulle ha hittat jobb åt oss) här på campus, med special lov av han som "tar hand" om oss utisar, men jag tror inte att någon av oss ville göra det.
Så, det var kort sammanfattat hur det fungerar här. Fråga gärna om ni undrar något!

Lördagen i bilder

Jag och Emma begav oss downtown, och som ni ser var gatorna helt snöfria (annat är det nu, tyvärr)

Emma var så glad över att få cider mitt på dagen, här är vi i Kieran's Pub (där vi var förra helgen också)

Vi åt super god brunch (oh, jag älskar så brunchar!) och jag åt säkert den godaste tomatsoppan någonsin - med wishkey

Glada i hågen

Vi gick och såg the Roommate, sämsta filmen jag har sett på evigheter!

Sen fortsatte vårt öl och cider drickande på the Local, även det en Irish pub

Och så gick vi och åt brittisk mat på the Brit's Pub (och drack lite mera öl och cider)

Denna gemytliga lördag slutade på en hemmafest, som var C-R-A-Z-Y! (Inte crazy good, bara crazy)

Det var lite fjortis fiilis över hela festen. Folk grät, skrek, spydde och hånglade med allt och alla. Kvällen slutade med att jag och norrmanen J blev utslängda för att vi hade tagit någon annans öl. uuuupsista. 

Dagens träning

Det blev ett träningsfritt veckoslut, och på grund av snö"stormen" idag fick jag snällt släpa mig till gymmet och löpbandet. Hela skolan var helt öde, och vi var inte många i gymmet när jag och Emma kom dit. I ett skede var det bara vi två där (har aldrig hänt förut). Det var verkligen inte många som vågade sig ut idag tydligen, även fast det bara är en par hundra meter mellan the doorms och gymmet.
Tid: 40.03min
Tempo: 7.13min/km
Distans: 5,55km
TE: 3,7
Average: 158bpm
Peak: 176bpm
Kaloriförbrukning: 467kcal
Egentligen var det meningen (enligt mitt själv gjorda träningsprogram) att jag skulle köra styrketräning på fredagen, men då hade jag inte lust, så jag gjorde det idag istället. Tränade ben och mage i nästan 29minuter och sedan blev det stretchning ute i korridoren.
På onsdagen skall jag fara på en utomhus länk, oberoende väder! (Vädergubbarna väntar mera snö och en plusgrad, låter inte allt för farligt. Håll tummarna, please!)

Snö i MSP

Det har snöat hela dagen i Minneapolis. Och blåst lite. Det har kanske kommit 10-20 cm (är dålig på att uppskatta) snö under dagen och det är några minus grader.
För ungefär en timme sedan kom en av mina roomies in i mitt rum och meddelade att alla klasser är canceled i morgon. Jag undrade ju så klart varför och svaret var, på grund av vädret. Så i morgon är hela campuset closed.
Så här står det på Augsburgs hemsida:
"Augsburg College's Minneapolis campus isCLOSED on Monday, Feb. 21. Day and Evening classes in Minneapolis are canceled..."
Varför händer det här aldrig hemma i Finland? Ja, men jag antar att skolorna då skulle vara stängda hela vintern typ.

and the result

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg blev det uppställning på vågen på fredag morgon.
Och som tur visade vågen ett minus: -1,3kg från förra gången. Så jag väger nu alltså 92,8kg. Yeeeee för minuset! Jag hoppas, hoppas, hoppas att jag snart kommer att få skriva en 8:a först istället för en 9:a som första siffra.
Hoppas ni har haft en trevlig helg!

Dagens träning

Minus grader igen i Minneapolis, vilket innebar att jag sprang inne på löpbandet idag. Och efter att ha kunnat springa ute (nog skulle jag bra ha kunnat springa ute idag också, men har blivit för bortskämd med bra löpnings väder) de senaste gångerna så fick jag det ännu en gång bekräftat: det är otroligt tråkigt att springa på samma ställe och inomhus. Ända pluset är att man har tillgång till en toalett genast då man behöver en.
Tid: 55,02min
Tempo: 7,46min/km
Distans: 7.07km
TE: 4,3
Average: 155bpm
Peak: 179bpm
Kaloriförbrukning: 686kcal

Barney Stinson describing the simplicity of running a marathon:

Step one, you start running. There is no step two.

Veckoslut nummer fem, del 4.

Var så goda, bilderna jag lovade er.

Veckoslut nummer fem, del 3.

Efter att vi ätit den tidiga middagen gick vi och såg denna film (kolla trailern). Filmen var okej, men gjorde ju att man ville hitta en romantisk kille åt sig. Vilket jag alltid vill efter att jag har sett en romantisk komedi.

Vi tog oss efter det här hem till campus och laga oss färdiga för en night out on town. Lite pregame i 101 med rödvin och sen begav några av oss downtown till baren 508. Mycket lyckad kväll! Vi dansade hela tiden, med några barpauser. Svettiga och glada försökte vi få en taxi hem, men lyckades inte. Istället tog vi the lightrail hem. Jag och M träffade ett par som var ut och firade kvinnans födelsedag, så vi sjöng "Ja, må hon leva!" på svenska åt henne. Mycket uppskattat, det kan jag lova er. Hahaha.
Jag ska ladda upp foton senare, tydligen är mitt minne fullt? (whaaaat? lixom.)

Dagens träning

Det blev dubbelpass idag, inte planerat direkt, men sådant händer.
Började morgonen med att fara ut på en länk (inget regn, precis som jag hade hoppats!) men fick problem med magen efter ungefär 25minuter och kunde inte springa något mera, tyvärr.
Tid: 52,53min
Tempo: 8,36min/km
Distans: 6,13km
TE: 3.3
Average: 141bpm
Peak: 171bpm
Kaloriförbrukning: 530kcal
Eftersom jag inte kände mig nöjd med morgonens träningspass bestämde jag mig för att gå till gymmet på kvällen. Tog en tur på cykeln medan jag kollade på Without a Trace och 30 Rock. Jag gillar verkligen cyklar med inbyggda TVn, man skulle kunna spendera en hel kväll på en av de där cyklarna.
Tid: 43,05min
TE: 4,0
Average: 154bpm
Peak: 173bpm
Kaloriförbrukning: 520kcal
Efter det tränade jag triceps, biceps och bröstmusklerna i ungefär 35minuter. Jag har på känn att jag kommer att ha en skön träningsvärk i morgon, me like!
Apropå i morgon, jag ska väga mig igen och det känns som om jag har blivit lite mindre och fastare de senast två veckorna, så om vågen visar plus kommer jag att gråta.

Veckoslut nummer fem, del 2.

Blev på hälft med veckosluts uppdateringen, och snart är det helg igen, man hänger ju inte riktigt med!
Vi åt tidig middag på en irish pub, mysigt ställe som definitivt kommer att besökas igen. Vår servitör var intresserad av varifrån vi är, och när vi berättade att vi är från Finland och Norge sa hon "Oh, I'm Swedish!". Så vi trodde ju att hon menade att hon var född i Sverige och flyttat hit för att jobba eller något, men det visade sig sen att hennes farfar (eller var det morfar?) var från Sverige. Typ 70% av människor man träffar här har släkt från Skandinavien. Men att dom kallar sig svensk (eller norsk eller något annat) låter bara konstigt, kanske dom skäms för att vara amerikanare (I doubt it though) hahaha.

Som sagt, mysigt ställe, med a real fireplace.

Mmmm, french fries.

I think you know these two already

Malin och Elisabeth

Emma och jag är så skrattretande vackra på det här fotot, att jag inte vet vart jag skall titta.

Min goda Chicken Burger. Nu blev jag hungrig.